Unga grabbar i köket

Vi har tre och en halv kock i personalen. Den halva kocken är Glenn, även kallad Stress och vattenteknikern – alltså vår diskare, som får hjälpa till i köket ibland. Vidare så har vi radarparet Kalle och Anders, och så köksmästaren Robert som de andra kallar Pappa. Att de kallar honom så kan bero på att han är så pass mycket äldre än de andra – ca tio år – och på att han är deras offpist-gud. Kalle och Anders ser upp till honom som tonåringar ser upp till sin idol, och de har börjat härma hans sätt att prata. Robert pratar utpräglad stockholmsslang; det heter ”lagg” och inte ”skidor”, och så vidare. Nu säger till exempel alla kockarna ”han har gått och dunat” när de pratar om någon som gått och lagt sig.

Kalle, Anders och Stress (för ingen kallar honom Glenn längre) utgör partyligan nummer ett. De har bland annat kommit på en egen dans till botten Anna, vilket resulterat i att när helst den låten spelas på radio (ja, det finns en fransk version) så måste de upp och dansa den. Det inträffade mitt under p-middagen för någon dag sedan, och för oss som dittills varit lyckligt ovetande blev det något av en chock.

Där satt vi alla runt bordet som vanligt, radion var på i bakgrunden och alla pratade om olika saker. I total avsaknad av allt som ens avlägset skulle kunna liknas vid förvarning så reste sig plötsligt Kalle, Anders och Stress upp samtidigt. Kalle och Stress välte stolarna bakåt och rusade ut i köket. Anders, som satt lite illa till mitt på bänken med en vägg bakom sig och matbordet framför sig, började raskt klättra över den personal som skiljde honom från de andra. Vi övriga undrade inte helt oväntat vad som försiggick, då någon upplyste oss om kockdansen. Alla rusade efter dem ut i köket för att se, och detta är vad vi såg när vi fick fri sikt över dem:

Anders joggar runt stålbordet i kökets mitt med köksverktyg i händerna som han viftar med. Stress står på sin plats i disken och utför sin dans i studsande steg med diskslangen som han vevar vilt med. Mitt i köket mellan Anders och Stress hoppar Kalle omkring med ena armen runt en låda rödbetor medan den andra armen viftar med en låda champinjoner. Vatten sprutar åt alla håll från disken, champinjonerna flyger och det bankas med träslevar och andra tillhyggen på stålbordet.

Kvar vid bordet satt Robert och himlade med ögonen och flinade – han kunde inte låta bli, det kan man sällan när det handlar om de där tre.

Idag hade de bestämt, den lediga dagen till ära, att åka runt bland alla restauranger i liftsystemet och ta en drink på varje ställe. Till middagen lallade de in här med både hjälmar och gogglar på trekvarten. Anders ställde sig att flirta med Mackan (barman) som, givetvis, inte kunde låta bli att skratta åt en gravallvarlig kock som med konstens alla knep försökte charma honom på håll, förtjust gömd bakom sin snowboard med hjälmen bakåtskjuten på huvudet och svajande hållning. Kalle tog sig igenom sin middag med samma stil, elegans och fart som en smygande katt, om än ej med samma precision. En hel del vatten och ris hamnade bredvid, till Stress och Anders fnittrande förtjusning och kringsittande personals lätta oro.

/Catrine

Annonser